600 miljoner kronor ned i älven

GP 28 augusti 2016

Hisingsbron försenas tre år och blir 600 miljoner kronor dyrare än beräknat. Det beror till lika delar på dålig framförhållning som på en sällsynt form av göteborgsk arrogans.
Hisingsbron försenas tre år och blir 600 miljoner kronor dyrare än beräknat. Det är inga jordbävningar, sällsynta växter vid älvstranden eller häckande falkar som förhalat bygget. Bara en stor skopa politisk inkompetens. Som jämförelse kan nämnas att magplasket på Götaplatsen kostat 5,6 miljoner att bygga.

Förklaringen till den ökade kostnaden ges i ett tjänsteutlåtande: ”Tillståndsprocessen har dragit ut på tiden för detaljplanen, miljödomen och järnvägsplanen och har därmed senarelagt och förlängt hela projektets tidplan”. På ren svenska betyder detta: “Vi fattade inte att någon skulle överklaga brobygget!”.

Vad har ansvariga politiker att säga till sitt försvar? Trafiknämndens ordförande Johan Nyhus (S) har förklarat att de gjort ”rätt hela vägen” och ändå mottagit överklaganden. Nämndens vice ordförande, Axel Josefson (M), berättade för GP att: ”vi kan inte sitta fast i rättssystemet” (18/8).

Vad är det för trams? Politik handlar om mål- och intressekonflikter. Det borde Nyhus och Josefson förstå. Om man inte får med sig alla intressenter och potentiella kritiker så får man räkna med att det blir överklaganden.

Då går det inte att sura över att de rättsliga möjligheterna att överklaga. ”Politik är det möjligas konst” ska den tyske rikskanslern Bismarck en gång ha sagt. Men politik är också en djungel av intressekonflikter.

Skälet till den höga kostnaden beror till lika delar på dålig framförhållning som på en sällsynt form av göteborgsk arrogans; trodde politikerna verkligen att brobygget skulle accepteras utan något som helst motstånd? Kunde de inte föreställa sig att det fanns intressenter som inte var odelat positiva till att älvtrafiken skulle påverkas som en följd av höjden på själva bron?

Om politikerna hade förhandlat med Vänernkommunerna eller lyssnat på Sjöfartsverket innan ansökan gjordes hade de kanske kunnat undvika att behöva ändra på tidsplanen. De hade krävt smidigt fotarbete och kunskap om potentiella invändningar mot brobygget. Är det för mycket att begära när ett bygge i miljardklassen planeras?

Läs artikeln direkt i GP här.
Läs tidigare artiklar om Hisingsbron här.

Powerd by Breakwater Publishing AB